Tja alla därute, mår inte 100% bra, kokar lite ångest inombords, men det beror på att jag måste flippra på med olika mediciner eftesom den rätta ångest medicinen inte räcker ända fram till 19:e om jag skulle ta den ordinerade dosen, så får ta andra på dagen, och dom håller inte undan ångesten helt. Ett helvete när det blir skit med medicinerna.

Ja annars har det hänt en hel del, tänker inte skriva om det, behåller det för mig själv, lugnast så. Men inser att jag nog ska rensa vänlistan på folk som aldrig haft kontakt med förr och som man bara är vän med bara därför att.

Tre har redan försvunnit, det gick av sig självt liksom efter lite tjafsande, men det är deras beslut, en kanske jag tog bort själv, men skit samma hur det var, jag hatar envägskontakter med folk, i stort sätt blir det nog bara släkten kvar innan det är slut.

Och lika bra är nog det. Ja det lär ju märkas vilka jag väljer att plocka bort i början, men jag tror ingen bryr sig heller.

Ibland funderar jag på hur annorlunda folk kan bli, hur det liksom ändras över tiden, jag kanske också har ändrat mig, det vet ju inte jag så där direkt, kanske andra tycker det, jag vet inte. Ingen som säger nåt, så då är det svårt att veta, men visst har jag blivit lite annorlunda på grund av mina sjukdomar, det kan jag erkänna, men det är ett underligt fenomen i alla fall, man växer i från varandra, allt rinner ut i sanden, både vänskap och kontakt. Det är synd att det ska behöva bli så, men liksom jag har lessnat och satt ner foten i backen, ingen ska kunna behandla mig som skit och tro att jag accepterar det, så dom som valt bort mig ur sina liv får stå för den saken, inte lönt att komma sen heller, då kanske det redan är försent.

För hur det än är, så vet man inte om man vaknar på morgonen mer, nåt kan ju hända i kroppen som gör att man inte vaknar mer. Men det får nog dom känna om den dagen skulle inträffa.

Tack för i dag............ over and out !!