Tack o lov att midsommar är över för detta år, och magen har repat sig. Det har runnit många tårar denna helg, då jag haft/har en enorm hemlängtan till Ivantjärn, det har jag väl mer eller mindre hela tiden, men ibland blir det så påtagligt att det blir mig övermäktigt och tårarna bara rinner, kommer en massa minnesbilder framför mina ögon, och det gör så ont att inte kunna vara där, det är ju min hemby, enda stället jag verkligen kan kalla hem. Hade jag bil och nånstans att bo skulle jag inte tveka att dra iväg, men som sagt lite långt att gå med rullatorn ner dit.

Hade jag haft möjligheten hade kommit ner och inte tillbaka till Sollefteå mer, då skulle jag stannat forever !!!!!!

Bara några rader idag, men jag återkommer som gubben i lådan .....